På måndagar njuter jag av den danska depressionsmisären. Stavas Lykke.

Skriver alltid för långa texter, raderar och skriver om. Förkortar och blir aldrig nöjd. Nu längtar jag bort igen. Tills dess att jag Swebussar upp till Uppsala för att dansa på nationerna, tågar ner till Köpenhamn och svär "jamen, foer helvede" på sin rätta plats, och kanske hälsar på norrmännen för en längre tid i en sliten lägenhet med balkong, ska jag vänskapligt skaka hand med hösten, dricka mig berusad på te och mysa med Jönköping så gott det går.

http://youtu.be/LjEmPS-yd_8

Titta så fint!
Läskigt bra är hon ju. Och söt också. Som en porslinsdocka.

Literally drunknar i böcker. De bygger fina, raka högar på skrivbordet, som legoklossar. Har ett härligt engelskt ordkaos i hjärnan och gillar det. Förstod nog inte hur mycket jag hade saknat det. Trivs i Jönköping gör jag också, förfärligt bra. Just nu. Den där jävla, evinnerliga jag-måste-bort känslan har för tillfället sprungit och gömt sig i ett hörn. Ska njuta av det så länge det varar.