Fingrat på röda sammetsklänningar och dödssnygga Acne-boots och läst för lite om första världskriget i Texts & Events. Men gråa måndagar kan behöva kryddas lite extra och vi skuttar bort från måstena och kraven på kullerstensgatorna. Hösten är fin när temperaturen visar tolv grader och allt det höstlövsgula leker solstrålar på marken. Imorgon vankas trötta ögon, åttakaffe och viktigt klotter i anteckningsblocken, följt av gäspande kafferaster där jag räknar ner dagarna till Köpenhamn.

Försöker hejja på mig själv samtidigt som jag bråttas med grammatiken. Försöker tänka att snart, snart, när som helst är det över och då ska det åkas till Köpenhamn och drickas öl och andas höstluft på kullerstensgator.

Banksy är ganska fantastisk.

Ett mejl från värdfamiljen och det hann ifatt mig. Ett Niagarafall av saknad. Usch. Vad det är jobbigt att sakna. Tär på krafterna att vara sentimental i det ännu mer dystra oktobermörkret.
Annars sitter jag i gråa raggsockor, ivrigt letandes bussbiljett till Växjö. Och tågbiljett Köpenhamn. Och flygbiljett Strasbourg.
Resfever.

Ja. Det är helt sjukt. Dör lite varje gång jag lyssnar.