Det bästa som hänt under den här helvetes vintern, då jag kände hur jag tvinade bort mellan den regnvåta asfalten och universums oändlighet, var att jag vågade misslyckas. Först dog jag av det. Sen brottade jag ner tvivlet och känslan, gömde det någonstans längst in i en vrå. Gömde och glömde.

OCH PÅ FREDAG SMÄLLER DET. ÄNDA TILL ÄLSKADE GÖTEBORG.