Har tänkt och funderat så mycket på sistone men inte fått ner en enda rad. Antagligen för att jag inte riktigt vet vad jag känner. Allt känslostormar och jag har nog inte riktigt landat. Kändes till en början märkligt att sova i sin oföränderliga säng på ett annat parkettgolv i ett rum utan vägg. Att gå runt på outforskade gator med annorlunda människor.

Allt är så mycket bättre här på många sätt och vis, färgsprakande och inspirerande. Orört på något sätt. Samtidigt saknar jag det vardagliga rutmönstret. Allt som är konstant och tryggt, vilket är något jag måste skapa här. Är yr av glädje och oro på samma gång och känslospärren har suddats ut lite. Det tar tid att landa. Snart så.

Min sambo och jag trivs så fint, trots knaper budget. I helgen har vi varit kulturella och tittat på häftig konst, ätit absurt god mat och gått på pubquiz. Göteborg är bäst och åter bäst. Nu är klockan för mycket och jag borde hoppa i säng bums.