Allt är förvirrande och jag vet inte var jag har mig själv längre. Borttappad bland skolan, prov, måste-listor, dansföreställningar och avlägsna drömmar om vackra platser. Där man lever för dagen och inte för morgondagen. Aldrig för framtiden. Inte tänka på betungande saker. Bekymmerslösheten är det enda faktumet.
.
För här finns människor som sviker och mycket är inte längre som det brukade vara. Som det borde vara. Förändringen är oundviklig och det gör allt så svårt. Bristerna är för stora. Vill älska, men det går inte och vilsna tårar blandas med sorgsna tankar. Livets bergochdalbana är i botten av sin resa och uppåt finns inte. Inte nu.
.
Jag tycker om dig väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt mycket Cilia.
SvaraRaderaOch snartjättesnart så ska vi sitta på en filt vid munksjön, röka och äta chokladbollar med godis på. Och vi ska ta pussbilder och skratta och prata och gråta om det behövs.
Allt är rätt långt ner för mig med nu.
Men det ordnar sig med lite socker på.
<3
/JulietJuliajulifertoulose.
aw. jag tycker om dig med. och jag vill ha sommar så mycket att det gör ont just nu. ah. DET SNÖADE INNAN. kan du tänka dig. jag dog lite. att picknicka måste ju vara det bästa som finns. du, jag, fina vänner, (neger)bollar (haha), saft och kaffe. mums. det ordnar sig alltid. puss.
SvaraRadera