Åh, nu drar jag till Emmaboda för att dricka California white och öl ur plastvinglas, umgås med fina människor som jag tycker så mycket om, sova på ett förhoppningsvis ganska mjukt uppblåsbart liggunderlag, äta grov limpa med skinkost varje morgon och se en massa bra band. Håhå. Måste packa det sista nu. Skynda skynda. Och äta sushi. Man ska ju grunda med något ordentligt innan man ska på festival, har min kära broder lärt mig.

Adios!

Jag har tagit körkort. 30 juni hände det. Då var jag såhär glad:

.

För tillfället jobbar jag mig svettig, bokstavligt talat. Den flyttbara fläkten är min bästa vän på jobbet. Önskar att den inte var så stor så jag kunde ta med mig den överallt. Idag satt vi ute på gården med boende från flera avdelningar, under skuggan av ett stort träd. Det var gymnastik, nämligen. Och boul-spelande. Fast jag åt mest kex, tittade på och skrattade. De är för söta, alltså. Förvirrade, glada och stela som sjutton.

Men snart är jag ledig och då bär det av till Mollösund med Linda, (äntligen, äntligen, äntligen). Jag tror det är psykiskt omöjligt för mig att vara borta från sommarstugan mer än ett halvår. Lite som abstinens. Västkustabstinens.

På Mollösund vill jag vara så gärna befinna mig nu, men först måste jag hjälpa gamlingarna på jobbet några veckor till. Att gå upp kvart i sex på morgonen och cykla iväg fem i halv sju är döööden men stort D. Men. Det är himla fint att ha ett sommarjobb. Är så glad för det så jag ska inte klaga.
.

Och mitt True Blood beroende fortsätter. Utan stopp. Sitter hellre inne och tittar på två avsnitt än att vara ute och sola. Fast enkelt val egentligen. Tycker inte alls om att sola. Plågas bara. Dock är det uthärdligt om man ligger på en hård, solvarm klippa och har ett hav bara några meter ifrån. Då är helt okej, och mer därtill. Men allra finast är det på en avlägsen udde, där ingen ser, inte ens fiskebåtarna som ofta tuffar förbi i fem knop, så man kan hoppa i naken. Naket är bäst. Att sova är också rätt bra och det ska jag göra nu.

.

Puss och dröm sött (själv ska jag drömma om Alexander Skarsgård i True Blood). Usch vad jag är töntig, men jag kan inte hjälpa det. Har drabbats av vampyrsyndromet. Eller något.

HÄR ÄR DEN. Gaah (!!!).

Jag lever. För tillfället fylls mina sommarlovsdagar (eller ledighet kanske jag ska säga, för i augusti kommer jag inte att sätta mina fötter på Per Brahe igen) med utbildningar, körkortsplugg (snart, snart), och True Blood avsnitt. True Blood. Alltså, den serien. Så himla bra. Är beroende och besatt på samma gång. När jag vet hur man lägger upp videoklipp på bloggen ska jag visa er introt, som är så snyggt att jag dör. Japp. Hade också tänkt att visa en bild från studenten, men det vill sig inte alls just nu. Den föreställer i alla fall ett lakan med vår fina text "SP-Media vill tacka Wikipedia". Och jag vill tacka alla som har gjort mina tre år på Peset bäst, bäst, bäst. För det har det varit.

Ungefär såhär (och naturligtivs lite till) såg det ut på Per Brahes bal i år. Det var himla, himla fint. Jag hade svart klänning och röda läppar och Filip var stilig i vit hatt, som satt på väldigt många fler människors huvuden än våra den kvällen. Och så lite mingel, mat, vals, vin, och dans på det!

I helgen har jag mest jobbat, tagit hand om gamlingar och så. Och umgåtts en hel del med alvedon och noskalpin. Min hosta vill inte alls gå över. Får hoppas på tillfrisknande snart, för på fredag är det student och då vill jag vara frisk som en nötkärna. Ah. Dör lite. Snart börjar livet, som man säger. Japp. Det var väl allt, så länge.

Jag njuter av att ha lite ledig tid att döda, i sällskap av kaffekoppen. Idag hängde vi upp roliga citat som i tre års tid funnits nedklottrade i våra almanackor, tillsammans med ballonger och bilder. Nu tillåtet för alla att läsa.

Och nu kommer tillfällerna då jag tänker "åh, nu är det sista textkommunikationlektionen". Eller "nu är det sista gången jag byter om i omklädningsrummet". "Nu är det sista gången jag öppnar naturkunskapsboken". Mitt namn kommer snart att vara bortsuddat och ersatt med någon annans.

Eller: "Nu är det snart sista gången jag öppnar och stänger mitt skåp".
.