Har morgonmyst mest hela dagen. Vaknade upp hos L efter för lite sömn. Vi gick och köpte chips, mötte upp M, lagade pestopasta och placerade oss sedan i en hög i sängen för att titta på "Lord of the Rings". Har glömt hur mästerliga dom där filmerna är. Helt tokigt.

Och igår dansade vi oss svettiga på Tiger Tiger. Kalaskväll. Imorgon börjar en ny vecka. Måndagmorgon, upp och hoppa, pigg och glad.

Nej.

Har en gnutta söndagsångest, fast jag inte borde. Nu faller mina ögonlock snart. Godnatt.

Blås din vind

ur din tro

på att tron i sig själv

räcker till.

Att nån i sig själv

kan vara nog.

.

Öronorgasm.

Nu ska jag till The Chamberlyn och för att umgås med några menthol cigaretter och såklart Louise och Mathilda. Behöver komma ut. Känner mig lite trumpen. Hej, så länge, mina vänner. Puss också.

Jag vann över datorsladden (tack gud, som inte finns, men jag tackar dig ändå). Ifall. För tillfället fryser jag något alldeles hemskt, dricker kamomillte och tuggar på ett päron. Kilar fast en artikel om Håkan Hellström ur Göteborgs-Posten på väggen, som min mamma skickat till mig på posten. Hon är sötast i världen. Så nu har jag Håkans ansikte och fina ord precis ovanför sängen. Känns bra. Hennes lilla brev slutade med "Igår luktade jag på din kudde...snuff!". Åh.

Jag alskar London.

Men inte min datorsladd som vagrar bli itryckt i min adapter som tydligen ska funka i hela varlden. Nej, inte i mitt lilla rum i Kensal Rise, inte. So tills dess at jag har kommit underfund med hur jag ska gora, for ni sta ut med mina o:n och a:n po helt fel stallen.

De senaste dagarna har jag druckit for mycket Starbuckskaffe (det ar ju so gott), besokt Westminister med vor inneboende amerikan, promenerat runt po Oxford Street tills fotterna varkte, (det ar so mycket folk att man knappt for plats), besokt Portobello Road Market som jag gillar starkt (fina butiker, ja!), myst med tvillingarna som jag nu borjar lara kanna ordentligt. Jag tycker om dom. Mycket. Sedan har jag fikat lite till. Besokt en engelsk pub och rokt dyra cigaretter i tiopack.

Imorgon har jag varit har en vecka. Kanns som att jag har bott har i en evighet.

AM och PM. Eller tvartom? Eftermiddag och formiddag blandas ihop. Jag oker tog, frogar femton personer om vagen, skrattar for att allt gott so in i helsike fel, ringer taxischaufforer som alskar Abba, och ler ot London och den lustiga vanstertrafiken. Barnen ar fina, den yngsta hatar mig emellanot, men det gor inget, han ar ju i trotsoldern. So jag skyller po det. En inneboende amerikan och barnens mormor stoter jag po i dorroppningen. Hon pratar och gestikulerar som ingen jag har traffat gjort tidigare, helt underbar, och jag ler fnissar over min kopp te.

Tack och hej for mig och london dag ett.

Sådant där hår skulle jag vilja ha.

Igår kom de bästa och finaste människorna i hela världen hit för att äta, dricka vin, gråta, kramas, hålla hårt hårt, kramas lite till, säga farväl och på återseende. Det var en hemskt sorglig men väldigt rolig snyft-fest. Imorgon åker jag till London och jag kan inte förstå det tror jag, för om jag hade det skulle jag vara dödsnervös nu. Jag känner mig helt, totalt cool-lugn och det är ju bra på ett sätt.

Undrar vad det egentligen är med mig.